Innehållsbeskrivning Selma Ottilia Lovisa Lagerlöfs dagbokDagbok utkom första gången 1932, och utspelar sig under ett antal veckor då Selma Lagerlöf i tonåren besökte sin morbror och moster i Stockholm. Dagbok är den sista delen i hennes så kallade Mårbackasvit; tre självbiografiska böcker som alla består av korta berättelser med utgångspunkt i barndomshemmet i Värmland.Någon självbekännare möter man minst av allt på Mårbackavolymernas sidor. Selma Lagerlöfs osentimentala syn på sig själv lyser igenom i alla tre böckerna. Hon är över huvud taget inte särskilt intresserad av sitt eget jag kan man tycka, utan återberättar lika gärna någon av alla de sällsamma historier som hon fått höra som barn och som ofta går igen i hennes romaner. Herrgården Mårbacka ägdes av Selma Lagerlöfs släkt under flera generationer, men i mitten av 1880-talet blev man tvungen att sälja av ekonomiska skäl. Tack vare sina framgångar lyckades Selma Lagerlöf köpa tillbaka gården, som idag är ett välkänt museum för många av hennes läsare i världen. Mårbacka och Ett barns memoarer är de två första böckerna i sviten. [Elib]
I Selma Lagerlöfs självbiografiska svit omnämns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotståndlig charmör, trots att situation efter situation på skriande vis efterfrågar hans kärlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis är han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet är fadern helt frånvarande, men har satt svårutplånliga spår, genom att förslösa allt familjen ägt. När Selma Lagerlöf började skriva självbiografiskt utmanade hon sig själv och sitt tidigare författarskap. »Mårbackaböckerna« - Mårbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - är en osentimental självbiografisk berättelse där inte minst mannens svek hamnar i förgrunden. SELMA LAGERLÖF [1858-1940] är en av svensk litteraturs största namn, översatt till 60 språk med verk som debutromanen Gösta Berlings saga [1891], Jerusalem [1901-1902], den Löwensköldska trilogin och den självbiografiska »Mårbacka-sviten«. Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. Lagerlöf föddes på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland, som gick ur släktens ägo efter faderns död, men som Lagerlöf tack vare sina litterära framgångar lyckades köpa tillbaka och där hon levde de sista tjugo åren av sitt liv. [Elib]